Nu är det dags för den årliga sammanfattningen av året som har gått. Det har varit bra men även haft stunder man inte skulle vilja uppleva. 
 
I början av januari så började jag och kim med att träna vattengympa som vi gjorde i flera månader innan vi tog en paus. Jag hann inte med att träna då skolan tog för mycket tid helt enkelt. 
 
Det var i februrari som jag ansökte om att få jobba extra som vikarie här i Holmsund, och jag blev utringd nästan varje dag när jag sa att jag kunde jobba. Så nu hade jag två jobb och skola på 100% så blev lite tid till fritid. 
 
I Mars så skulle vi testa på att åka till fjällen för att pimpla, vi har snackat om det tusentals gånger. Att åka dit och pimpla lite röding. Men aldrig blivit av, så vi bokade stugan i mitten av mars. Hyrde skoter i en dag, men allt blev inte som vi hade tänkt oss. För under våran resa så säger Johan till mig. Att jag har ont i magen, det hugger. Vi visste inte vad vi skulle ta oss till eftersom vi var ca 50 mil hemifrån. Inget sjukhus i närheten, vad gör man? 
 
Vi ringde sjukvårdsupplysningen, där vi fick prata med två olika personer. 
En sa att det kunde vara förstoppning och den andra trodde det lutade åt blindtarmen. Men när man får två olika svar så vet man inte vem man ska tro på. Johan sa hela tiden, det går nog över. Imorgon känns det säkert bättre. Och inte nog med det så har Johan en hög smärttröskel, där jag fick olika svar på hur ont han hade. Ibland var det 1 av 10 ibland 3, 2. Så var svårt att veta hur ont han faktiskt hade. 

Men eftersom Johan är väldigt envis av sig så vägrade han att åka hem. Han hoppades hela tiden på att han skulle känna sig bättre. Men tiden gick och enligt mig blev det inte alls bättre, utan sämre. 

Men då Johan inte alls lyssnade på att jag ville åka hem. Så blev han övertalad av sin mamma att vi skulle åka direkt. Jag minns hur hon sa till mig: packa ned era saker och åk så fort ni kan. Tror du att du orkar köra hem ikväll? 

Jag minns att jag var trött, nervös och ledsen. Ville inget annat än skynda mig till sjukhuset. Packade in vatten, en termos med kaffe och alvedon. Sedan började våran färd hemåt. Klockan var strax efter 21 på kvällen. Planen var att åka till Norrlands universitetssjukhus, men strax innan vi kommit in till Skellefteå så började Johan att få feber. Ont i kroppen, och kunde inte sitta på slutet. Så vi beslutade oss för att stanna på Skellefteå sjukhus. Där vi åkte mot akuten direkt!

Väl där så möttes vi av Kent och Siv. Men eftersom att Chivas följde med på resan så kunde jag inte vara på sjukhuset allt för länge. Johan fick komma in rätt så fort efter att vi kommit in till akuten. Han tog massa prover och en läkare skulle titta på honom efter några timmar. Så länge kunde inte Chivas sitta i en kall bil och vänta. Vi visste inte om det skulle ta en eller tre timmar. Klockan var ändå 01.00 så vi bestämde att Siv skulle köra hem mig. För då skulle Kent stanna kvar tills läkaren hade varit där. 

När jag och Chivas kom hem den natten så sov jag inte många timmar. Vaknade om vartannat, var så orolig. Men innnan jag somnade hade jag pratat med både Johan och Kent som sagt att det var blindtarmen. Han skulle opereras dagen efter. Senare har jag fått veta att det var tur att vi kom in när vi kom. För den var inte långt ifrån att det skulle ha spruckit, som är väldigt allvarligt. Jag var så orolig att jag skulle mista min kärlek, den som jag älskar mest❤

I april / maj har vi pimplat och hittat många bra ställen. Vi köpte även lite olika agilityhinder för att pröva lite på egen hand. Vi har haft en tunnel innan som Chivas gillar att gå igenom, så vi ville pröva lite fler hinder. Det visade sig att han älskade det, så vi köpte fler och fler hinder. 

I sommras har jag haft lite semester men har jobbat så mycket jag kunnat och orkat. Jag och Johan tog en minisemester tripp till huvudstaden för att hälsa på hans mamma. Johan körde bil, jag shoppade på nya köpcentret mall of scandinavia. Sedan gjorde vi ett kort besök på gröna Lund. Lär aldrig mer vilja åka berg och dalbana eller fritt fall igen. 

I slutet på juli så åkte jag och Johan tillsammans med våra vänner till jäckvik. Med oss hade alla våra hundar och det var hur trevligt som helst ❤

I augusti så påbörjade vi en agilitykurs och det tyckte Chivas verkligen om. Så nästa år kommer vi att gå en fortsättningskurs i agility. 

September bjöd på både svampplockning och ytterligare en Stockholmsresa fast med bilfärd denna gång. Jag, Kim och Tobias med tre hundar i bilen åkte mot huvudstaden. Jag fick ledigt ifrån praktiken så vi åkte tidigt på fredagsmorgonen för att slippa så mycket trafik. Men vi körde fel, hamnade i andra tunnlar än vad som var tänkt. Så det tog ca 1,5 timme längre innan vi var framme i Tyresö. För vi fick bo hos Ann-Mari och Torbjörn 💕. Var trevligt att komma iväg ifrån vardagen en stund. I Stockholm så parades en av Kims tikar med en riktigt stilig hane. 🤗 Vi anmälde även Chivas på sin första agilitytävling, gick bättre än vad jag trodde. Även om han blev diskad båda gångerna. 

I november så avslutades min längsta praktik på ca 3 månader i en och samma klass. Jag ville aldrig att tiden skulle ta slut, tror inte barnen heller ville jag skulle "sluta jobba" som de sa hela tiden. Som present fick jag en hel bok med teckningar. Så oerhört gulliga eleverna var ❤. 

Nu under juldagarna var Johan på cup i Ö-vik, modocupen. De vann allt! Så stolt över killarna och min hockeycoach 😘💚💛

Skriv inläggstext